När tiden försvinner..

Hela mitt liv har jag sökt efter något, men inte fått tag i exakt vad. Detta har gjort att jag alltid känt en rastlös oro inom mig, att jag aldrig riktigt kunnat låta mitt sinne falla till ro.

För några år sedan började natten övergå mot gryning och jag vaknade äntligen upp! Jag insåg att det ”jag”, som jag försökt finna, alltid hade funnits där- djupt inom mig själv, under alla föreställningar som min omgivning haft på mig . 

 

”..det är då urkraften börjar viska i mitt blod..”


Trots allt är det först de senaste året som jag börjat förstå (!) och inse vad det är mitt sinne söker för att finna ro! Jag behöver få skapa, för det är då jag kopplar upp mig. Jag behöver få omge mig med det äkta och enkla naturnära, rätt energi och livets essens för det är då urkraften börjar viska i mitt blod. Ju närmare jag kommer desto mer och högre hör jag min intuition, mitt hjärtas röst. Det är när man hör och lyssnar till sitt inre som man inte längre tvivlar på sin väg, en väg fylld av liv.  

Har du någon gång känt den där brinnande längtan att få skapa? Att få skapa din egen värld? För mig är det är speciellt när jag låter urkraften flöda genom mig, som tiden inte längre existerar, som jag når en slags nirvana. Allt som oftast sker det här när jag jobbar med naturen, beaktar energin och kanske viktigast av allt; följer mitt hjärta. 

”..låta omvärlden tystna och att hitta tillbaka till sig själv..”


Det som är så spännande med att skapa rum med hjälp av natur och energi är att då skapar man något så äkta och rent, att man mycket lättare uppnår stunder av fullkomlighet, enbart genom att vistas i dem. Ju mer sinnen som matas med behagliga element desto lättare är det att låta omvärlden tystna och att hitta tillbaka till sig själv .  


Det är när man kopplar upp sig som man kan se inåt och nå längre på de sätt som är rätt för en själv. För det är precis i den stund när du kommer i kontakt med dig själv som du hör vad som är rätt för just dig. Och kom ihåg att din sanning är din och inte för någon annan att behöva förstå. När man väl skymtat på dörren till något fullkomligt är förändringen oundviklig.

”..glöm inte att ta till vara din frihet!”

Alla har vi olika sätt att koppla upp oss på, ofta flera. Man kan bara sätta sig ner och meditera på olika sätt, men många finner just det svårt, speciellt om man är ovan. Vet du inte vad ditt sätt är? Fundera då om det finns något du brukar göra när tiden försvinner och världen runt om existerar som i en parallell oväsentlig värld? Det är precis då, när tiden står still, som vi är uppkopplade och vi når vår egen sanning.  Det är då man är som friast - fri att få vara och ta emot precis den man är. När du sedan möter dagen så glöm inte att ta till vara din frihet!